Operationen
Så var det över. Den hemska operationen som jag bävat för men ändå längtat efter. Lilleman och jag åkte in på morgonen, förberedda med Emla plåster på handen och i armvecket. Han var förberedd på att inte äta nån frukost och bara dricka lite saft. Han som oftast är vrålhungrig på morgonen!
Efter lite inledande samtal med sköterska och narkosläkare så väntade vi i lekrummet 2-3h. Det blev försenat för jag bråkade med narkosläkaren om hans läkemedel. Tillslut fick jag min vilja igenom och han fick lägga sig med dropp. Han var så tapper med sprutorna. Armvecket ville inte funka så han fick en i handen också. Sladdar kopplades upp mot hans bröst och han fick börja andas syrgas. Efter läkemedlen som jag tjatat mig till fick han tillslut sömnmedlet. Läskigt var det för innan jag blev utskickad så fick dom inte upp hans hjärtslag så som dom ville. Usch!!
Det var jobbiga 50minuter jag väntade. För nervös för att gå o köpa mat. För nervös för att röra mig ur fläcken. När läkaren väl kom ut brast det och tårarna sprutande. Allt hade gått bra. Under uppvaket hostade och spottade han blod och det dröjde 2-3h innan han ville vakna till.
Det är så skönt att det är över. Min lilla kämpe
