Livet med Lova

Jag börjar redan nu planera min "resa" i januari. Min andra resa i mitt liv. En gång innan har jag lyckats förvandla kroppen mer än bara tillfälligt. Jag ska lyckas igen! Jag känner mig tillfreds med alla kilon, endast för att jag ser fram emot att skaka av mig dom! Tills dess äter jag som en normal människa (pasta, bröd och fett). Sebastian kommer göra mig sällskap på resan, för tillsammans är vi starkare. Vi pushar varandra och anstränger oss för att ge den andre tid åt träning. Jag planerar i mitt huvud hur jag ska äta, vilka olika måltider jag ska laga, hur många kalorier och hur jag ska äta när jag jobbar. Balans är bästa metoden. 

Barnen har upptäckt dans på tvn! De står framför och härmar rörelserna. Övar koordination, motorik och har roligt samtidigt. Allt från Frost till gamla klassiker. Man blir riktigt förvånad över hur duktiga dom är faktiskt! Iallafall Lova, och Theo hänger med så gott han kan! Tips tips till alla där ute med barn som har spring i benen under regniga dagar 

Jag har en liten son som är upp över öronen förälskad i sin mamma. Pappa duger inte alls! Han är så go så jag blir helt tokig! Han smeker mitt ansikte när jag sover, pussar mig och vill kramas och mysa mest hela tiden. På morgonen kryper han tätt intill och bara njuter. När jag somnat på soffan klappar han mig försiktigt i ansiktet. MEN.. Nätterna!!! Nätterna tar livet av mig. Han är så mammig så det är liksom inte ens nån idé att Sebastian vaknar. Jag försöker desperat undvika honom för att få sova, men han följer efter mig från en säng till en annan! Jaja, mysigt är det iallafall! Men det förklarar lite varför jag somnar på soffan nästan varje dag, och ser ut som ett lik på morgonen! 

Får det lov att vara lite ögoninflammation?

Tagit en liten julpaus både härifrån och ifrån jobbet. En välbehövlig semesterdag, som jag ironiskt nog spenderade själv med fyra barn.. Allt annat än lugnt kan man säga :) jag fick ändå pulat lite hemma mellan luncher, kisspauser, mellanmål, konflikter och smågnabb. 

Jag älskar att vi är två om att lägga på lite vinterhull här hemma. Jag älskar att vi båda är okej med det, och tillsammans kör en omstart i januari. Vi har alltid lyckats bäst när vi gör det tillsammans och prioriterar varandras träning. Januari har alltid givit mig extra energi, inte för att det är en klyschig starta-pånytt-månad, utan för att alla storhelger är över. Allt godis är uppätet och alla bortbjudningar med kalorifällor minimeras. Det enda som händer i januari februari och mars är en och annan födelsedag! All fokus på träning och hälsa alltså!

Idag har vi klyschigt nog haft tacos-fredag här hemma! Barnen älskar tacos och vi hjälps åt att skära grönsakerna och duka fram. Grönsaker är annars inte alls poppis i mat, men när dom är mer involverade själva så blir det lättare att äta! 

Det märks att lilleman börjar närma sig 3år. Trotsen blir värre och framförallt hans ilska. Ibland blir han så arg att han inte vet vad han ska göra. Han försökte liksom bita tag i badkaret förut, i ren panik-ilska. Han har egentligen aldrig varit så svår att handskas med, mer än att han är överallt på samma gång. Pillar på allt, leker med allt, provar allt, klättrar på allt och fruktansvärt envis! En sån unge man blir svett av att umgås med. 

Idag lagade jag godaste middagen på lääänge! Dessutom är det första gången jag ger mig på det, men jag är så sugen på restaurang La Sombrita så ja va tvungen att försöka iallafall.

Idag har kusinerna varit på besök och då åkte kameran fram ur garderoben. Vi passade också på att klä våran bulliga lilla gran! Man kan säga att dom somnade gott när alla gått hem!

När jag känner mig nere eller deppig så finns det alltid ett klipp som får mig att skratta. Skratta så att tårarna bokstavligt sprutar! 

Idag har jag spenderar kvalitetstid med min fina vän Bahar. Ord kan inte riktigt beskriva hur mysigt och skönt det var att bara få vara vi, promenera runt bland julgalna shoppare och strosa runt i en krispigt kall & solig julstad. En brunch på posthotellet fick avsluta dagen, innan vi rullade hem mätta och belåtna efter både skratt och gråt & en o annan julklapp inhandlad. 

Så här på kvällskvisten blev jag lite känslosam och tankarna virvlar. Det dyrbaraste vi har tas om hand av förskolepersonalen varje dag. När barnen är griniga, skrattar, gråter, snorar och trotsar. Dom hjälper, med ett enormt tålamod, min son att hinna till toaletten och klara av att vara blöjfri varje dag. Dom hjälper honom utan att döma eller visa negativitet, dom gånger då han faktiskt inte hinner till toan mitt i alla galna lekar. Dom hjälpte oss varje dag att leta genom min dotters avföring då hon svalt en stor plast-prisma. Utan att klaga. Dom tar hänsyn till barnens olika behov och personligheter och anpassar verksamheten och sina dagar för att tillgodose allas behov. Dom är SÅÅ viktiga. Jag tror inte att förskolepersonal får i närheten av den uppskattning och respekt dom förtjänar. 

Idag känner jag mig otroligt huslig måste jag säga! Jag har rullat och stekt 1kg köttbullar. Gjort min första hemmagjorda risalamalta, bakat dadelbiskvier & müslikakor, förberedd pepparkakshus till barnen och städat & tvättat! Imorgon väntar nämligen finbesök då Jennie & Louise kommer hit med barnen för julmys! 

Vi kämpar på här hemma med sovrutiner! Efter deras långa veckor med sjukdomar, så har det liksom inte blivit sig likt. Dom vaknar ofta på natten, hungriga och ibland ledsna. Det är mamma och endast mamma som gäller. 

När mannen är borta på galej:

Och med denna bild gott folk, säger jag godnatt för denna fredag. En härligt gosig svullen gluten-mage som fått lite väl mycket fredagsmys. Min enda tröst är att den är förmodligen som bortblåst imon bitti :)  dom som säger "åh jag saknar faktiskt min gravidmage ibland" -jag kommer aldrig någonsin behöva känna så, för den hälsar ju på lite titt som tätt och påminner mig att jag borde ta tag i träningen och kosten lite bättre!

Igår hade jag nog den tröttaste dagen på många år. Jag hade svårt att stå upp, stjärnor för ögonen när ja reste på mig, yr och bara otroligt trött i kroppen. Det var lite dålig tajming eftersom vi var hemma hos mamma och julbakade. Såå mysigt, även om jag mest vart liggande på soffa och golv. Barnen var jätte duktiga! Lova gjorde fina lussekatter och T stor brevid och plattade dom till pannkakor :) 

I stressen och den konstanta sömnbristen missade jag att väga mig igår! Det fick bli en onsdagsvägning istället. 

Jag hade tänkt visa er en liten önskelista jag knåpat ihop när jag i min ensamhet när mannen är borta varje kväll. MEN, jag måste bara skriva: HUR DÅLIG VA JULKALENDERN?!? Jag är så besviken för barnens skull. Dom satt där så fint och så förväntansfulla, och frågade gång på gång "när ska julkalendern börja mamma?!" Så dålig att dom inte ens fattade att den börjat. Nä fy tusan, det får bli en repris av pellesvanslös jul varje dag framöver!