Livet med Lova

10 juli kom och gick. Så gjorde även 11e och 12e. Vi tog promenader tillsammans med barnen och jag höll mig aktiv. Hade en del förvärkar på kvällarna men inget mer. Mamma orkade inte vänta och åkte till stugan. Torsdag den 13e jobbade Sebastian precis som alla dagar den veckan, så jag tog med barnen till Liseberg själv. Varför inte liksom. Due date passed, två vilda barn = succé. Vi hade supermysigt. Dom åkte massa karuseller och lekte i lekparkerna. Vi hade med picnic och solen lyste. Så ville dom åka virvelvinden. Kul tänkte jag! Men så stod de på skylten att endast i vuxet sällskap. Klart dom ska åka. Gröt i hjärnan.  Det sög som bara attan i magen, för den går ju ruskigt snabbt! Efteråt såg jag skylten som visade att man absolut inte får åka gravid. Kunde dom inte sagt till? För ja va ju liksom inte så liten o smidig utan helt uppenbart gravid. 

Vi åt vår picnic och det började molvärka i magen. Förvärkar som ändå kändes en del. Så jag bestämde att vi nog borde åka hem. Barnen skjutsades till farmor och farfar och det började likna värkar. Jag klockade dom mest för skoj skull i början. Ville ju använda min värk-timer-app. Oregelbundna allt ifrån 3-9 minuter emellan men varje värk var ändå upp till en minut lång. Vid klockan 23 ringde jag Borås sjukhus, dit vi ville. Dom hade ingen plats sa hon, jag skulle ringa östra istället. Då ville jag bara gråta. Jag ville verklgen inte till östra! Hon hörde nog på mig att det inte blev så bra, så hon sa att om jag kunde hålla ut en timma ungefär så hade nog några mammor fått lämna förlossning och åka till BB. Vid midnatt satte vi oss i bilen och körde mot Borås..

Fortsättning följer imorgon..

(Sista bilden tagen med värkarna i full gång)

Gör ett längre inlägg ikväll med sammanfattning av Ellis första månader i livet och kanske en förlossningsberättelse till att börja med!