Vardag
Här hemma bor vi med resväskor och kläder överallt. Saker ska packas, tvättas, organiseras och planeras. Vi hade myskväll med Bahar igår till allas förtjusning. Barnen blir alltid så glada och tillgivenheten är så värmande att se!! T är så söt, han pratar mer och mer och meningarna blir allt längre. Han satt och pusslade me Bahar när han plötsligt springer till trappen och ropar "loova kom, Bahar tokig sitta din stol"
Trots mitt bättre vetande gick jag till Vct igår med knät. Aldrig mer! Dom tittar i lin journal och bedömer utan att titta. "Ja tyvärr har Gud inte varit snäll mot dig och dina knän, det blir så ibland". Slutade med inflammationshämmande, stödstrumpor på planet och värdelös hjälp. Just de, maskmedel för en förmögenhet. Nu ska lovas ont-i-rumpan bort!!
Kommentarer
Trackback
