Livet med Lova

Jag ligger i sängen och tycker synd om mig själv. Blivit sämre igen. Halsen gör ont och snoret vill inte sluta flöda. Hade jag inte haft barn hade jag vilat i några dagar så vare över. Nu hinner jag inte vila många stunder så det är väl inte konstigt att de blir värre. Nog om det..

Jag tror att vi har dom konstigaste katterna i världen. Har pratat om det några gånger jag och Seb. Ingen annan måste väl putta bort och skydda sig från kattpussar och kel? Jag skrubbade lite golv på övervåningen förut och vips så satt där en katt på min rygg när jag låg där på alla fyra. Han satt kvar tills jag krånglade bort honom. Lägger man sig i sängen så öppnar dom dörren till sovrummet och kastar sig över en. Den ena trycker hela ansiktet mot mitt och dreglar värre än en bebis. I soffan får man inte heller sitta ifred många minuter. Helst ska dom vara i ansiktet och ha all uppmärksamhet. Älskar att bli runtburna som bebisar me. Iallafall.. Ibland kan det vara skönt att få sova eller vila lite ifred. Det får man inte i detta huset. Ibland behöver man gnälla av sig lite. Nästa inlägg får bli gladare...