Livet med Lova

Så här på kvällskvisten blev jag lite känslosam och tankarna virvlar. Det dyrbaraste vi har tas om hand av förskolepersonalen varje dag. När barnen är griniga, skrattar, gråter, snorar och trotsar. Dom hjälper, med ett enormt tålamod, min son att hinna till toaletten och klara av att vara blöjfri varje dag. Dom hjälper honom utan att döma eller visa negativitet, dom gånger då han faktiskt inte hinner till toan mitt i alla galna lekar. Dom hjälpte oss varje dag att leta genom min dotters avföring då hon svalt en stor plast-prisma. Utan att klaga. Dom tar hänsyn till barnens olika behov och personligheter och anpassar verksamheten och sina dagar för att tillgodose allas behov. Dom är SÅÅ viktiga. Jag tror inte att förskolepersonal får i närheten av den uppskattning och respekt dom förtjänar.